Även i matematik finns en hel del kvar att lära 25 april 2019

Drygt 90 år sedan tog vår längste statsminister Tage Erlander (S) examen vid Lunds universitet. Han började som naturvetare innan han fortsatte med statskunskap och nationalekonomi.

Tage var under sin studietid ordförande i Lunds Matematiska Sällskap, vilket bidrog till att han decennier senare kom att intressera sig för atomkraften som den då hette.

Sverige blev därmed ett av de länder som i förhållande till folkmängden kom att satsa mest på kärnkraft.
Igår arrangerade Sällskapet ett symposium där ledande professorer i en rad naturvetenskapliga ämnen i Lund framträdde på hög teoretisk nivå.

Jag blev fråntagen en villfarelse, den att matematiken har nått så långt som det är möjligt. Jag har t ex alltid trott att det lättaste jobbet måste vara lektor i matematik, det behövs inga förberedelser inför lektioner eftersom ämnet inte förändras. Men ack så fel jag och många med mig har haft.

Starkt intryck gjorde Nils Dencker, professor i matematik, som berättade att år 1900 uppställde tyske matematikern Hilbert 23 problem i ämnet, men hittills är bara 19 lösta.
År 2000 kom amerikanska Clay Mathematics med sju nya problemställningar, endast en av dem är löst.

Mänskligheten har en del kvar att lära även inom det till synes mest stabilt fixt och färdigt…

Långfredagen: Svensk politikerfest i Kapernaum 19 april 2019

På Långfredagen gick tankarna efter att ha läst DN:s e-tidning till Bibelns ”Fest i Kapernaum”. Jesus förlät fariséerna, renlighetsivrarna som festat.

Men få skattebetalare i Sverige förlåter nog de ledamöter som i åratal fortsätter att lyfta ”lön” från Riksdagen på upp till drygt 60 000 kronor i månaden sedan de ej blivit omvalda av olika skäl. Det kallas omställningsbidrag och många av dem tycks ha svårare än vanliga arbetslösa att få nytt jobb eller bristande vilja.

Socialdemokraten Pär Axel Sahlberg, tidigare pastor i Metodistkyrkan och den som starkt bidrog till att Svenska Kyrkan skiljdes från staten, har sedan han lämnade Riksdagen 2006 lyft 5,1 miljon kronor, vilket med sociala avgifter kostat ca 7 miljoner.

De tio som fått mest bidrag eller snarare haft svårast att skaffa jobb alternativt inte velat ta de jobb som de möjligen har erbjudits representerar i tur och ordning partierna s, mp, kd, s, s, s, s, v, L, s.

Bland tidigare ledamöter längre ned på listan finns flera kända som Lennart Sacrédeus, kd, religiös extremism under beteckningen ”värdekonservatism”, Gunnar Axén, m, tidigare i styrelserna för Riksrevisionen och Finansinspektionen, kallas nu riskkapitalist i tidigare omdiskuterade Allra, Tommy Waidelich, s, tidigare ekonomisk talesperson under Håkan Juholts kortvariga partiledartid, Veronica Palm, på vänsterkanten inom s, framstående i huvudstadspolitiken, Lars Ohly, tidigare partiledare i v, gick med 1979 under kommunisttiden, lundapolitikern Karin Svensson Smith, kommunist sedan 1975, representerade först v i Riksdagen innan hon återkom som miljöpartist, Åsa Torstensson, c, tidigare infrastrukturminister.

En skärpning av reglerna för dem som valts in från 2014 gör att de ledamöter som försvinner ur Riksdagen får bidrag i högst två år.

Ett förslag nu när Arbetsförmedlingen ska vässas: Låt alla dessa f d riksdagsledamöter stå först i kön till de knappt 200 000 jobb som den årligen förmedlar. Ledamöterna skulle få ungefär samma regelverk som väljarna, ”alla ska med”:

Säg ja till något av tre jobbförslag annars försvinner bidraget. Det är svårt att tänka sig en mer lönsam affär för statskassan, den som Riksdagen ska värna om.

Orealistiskt ? Ja, Riksdagens ledamöter ändrar inte på sitt beslut om egna höga löner med vidhängande miljonbidrag när de inte blir omvalda.